Igår somnade min mormor in <3 Det har varit ett par tuffa dagar och det var väntat. Det känns hemskt men det är ändå lättare när man är beredd på det. När morfar gick bort kom det som en chock. Hon somnade in vid 11 tiden igår och jag fick världens olustkänsla och hastiga illamående och något sa till mig att kolla telefonen. Både jag och mamma har fått påhälsningar de senaste dagarna innan hon blev hastigt sjuk. Mamma kände att någon satte sig hos henne i sängen och strök henne över ryggen. En tavla hade ramlat hos mamma och hos mig häne det först att en tavla jag har som sitter på två spikar ramlat från den ena spiken när jag kom hem. Sen ett par dagar senare nu i helgen hör jag hur något dras mot strukturtapeten hemma och går in i sovrummet och ser hur tavlan sakta glider ner. Även där hade den lossnat från ena spiken. Båda gångerna satt spiken kvar i väggen. Min ljuslykta stod öppen när jag kom hem från jobb och senast i förrgår hörde jag ljud på natten som om nån skulle ställt sig på min knarrande crosstrainer. En god vän som är medial förvarnade mig oxå när jag berättade <3  men vi visste... Framför allt kände jag det på mig. Mormor somnade in med min kusin vid sin sida. Strax därefter sken solen in i rummet och två duvor satt i fönstret. Känns som ett väldigt fint tecken <3  Jag önskar så jag kunde se henne eller få ett tecken av henne och få ta ett farväl av henne. Hoppas innerligt att hon kommer finnas med mig som farmor, pappa och morfar finns och jag känner av dem. Önskar nu mer än nånsin att jag hade kunnat utveckla mina förmågor till att kommunicera och se dem... även om det fortfarande skrämmer lite.  Jag saknar mormor <3 finns så många fina minnen och vi stod varandra nära även om vi bodde så långt ifrån varandra.

 

Det har varit två jobbiga dagar för mig och mamma. Min mamma är inte sig själv, inte jag heller. Begravningen är inplanerad och efter mkt strul fick vi sista minuten flyg dagen innan MEN mitt pass gick ut nu i mars... hjälp! och det är påsk o allt... I panik ringde jag polisen och fick veta att jag kan fixa ett akutpass på plats. Fattas bara! Jag orkar inte... jag har verkligen inte orken eller hjärnan. Det är sorg, stress kring allt och så mycket mer som jag inte har orken till. Imorgon blir det tvätt och sen får jag middagsbesök och det blir en liten stunds karaoke på kvällen. Jag beöver få skratta lite och komma på andra tankar <3